Streaming – musik, video, tv – hur fungerar det?

Till skillnad från nedladdning, där en musik- eller videofil laddas ner i sin helhet till smartmobil eller datorn, når mediet nästan i realtid uppspelningsenheten vid streaming. Omedelbart efter uppspelningen försvinner avsnittet igen, så att ingen lagringsutrymme slösas bort. I ordets egentliga betydelse står stream för ström, i detta fall för en dataström. Denna teknik används av många kända tjänster. Netflix, Maxdome eller olika mediebibliotek möjliggör streaming av filmer och serier. Spotify, Apple Music och liknande erbjuder samma sak för musik. Och även den mest kända sajten för mediekonsumtion, YouTube, är inget annat än en klassisk leverantör av streamingteknik.

Varför streaming?

Det är helt enkelt för att det sparar lagringsutrymme och ändå gör innehållet tillgängligt i realtid. Särskilt när man konsumerar en två timmar lång blockbuster erbjuder streaming mycket fler fördelar än en komplett nedladdning. För innan du har laddat ner all denna data till din spelare har popcornen blivit kalla och ölen varm. Med streaming, däremot, startar uppspelningen efter bara några sekunder, förutsatt att du har en bra wifi- eller mobilanslutning. Dessutom laddas en viss del, oftast några minuter, i förväg så att eventuella kortvariga anslutningsproblem kan överbryggas.

Vilka nackdelar finns det?

Den största fördelen kan också snabbt bli den största nackdelen. Det faktum att du laddar ner filmen bit för bit till din spelare utan att märka det under uppspelningen blir snabbt irriterande om du har en dålig dataanslutning. Således kan irriterande avbrott störa filmupplevelsen, även om dessa problem bara uppstår då och då. Liknande problem kan också uppstå när du streamar musik på resande fot och din semesterresa tar dig till den mest avlägset belägna bergsbyn, där en snabb mobiluppkoppling fortfarande är en önskedröm.

Kommer streaming snart att göra klassisk television överflödig?

För länderna i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) gäller samma avtal som för EU, det vill säga Liechtenstein, Norge och Island. Schweiz omfattas, tvärtemot vad många tror, inte av EU:s befintliga förordning. Mobiloperatörer kan därför debitera höga priser för samtalsminuter eller gigabyte som konsumeras i Schweiz. Detsamma gäller även för alla andra länder som inte ingår i EU och EES. Här kan framför allt USA, Turkiet och vissa Balkanländer nämnas.